Fasiken va tufft det har varit! Man uppskattar inte ett skit förrän man blir av med det! Att bara ha en hand att arbeta med har inte alls varit särskilt kul. 

Såret har läkt fint men det kan ta upp till ett år innan min handled blir helt återställd, om handleden nu ens ska bli återställd! 

Det känns så skönt att vara utan det tjocka åbäket men samtidigt så känns det väldigt naket och sårbart. Jag försöker återgå till den normala vardagen men jag märker att jag inte är redo riktigt än när det gäller vissa saker. Diska får jag fortfarande inte och tungt får jag heller inte bära. 

Jag måste göra vissa övningar morgon och kväll. När jag fick höra om övningarna och sköterskan sedan sa att jag kunde bli yr och tom svimmfärdig så blev nästan skrattfärdig... Jag fick visa hur mycket jag kunde röra handen och vips, där tuppade man nästan av. Jag kände hur fort blodet försvann från huvet, det svartnade och jag blev i princip döv. Märkligt hur kroppen svarar ibland asså. 

Hur som helst, imorgon början mitt normala liv, nästan iaf. Ska bli skönt att få komma igång med arbetet igen.